I en omfattande renovering av Riddarhuset i Stockholm får stora delar av interiörerna ett ansiktslyft. Man återgår till ursprungliga färg- sättningar, men lägger stort fokus på att behålla spåren av de människor som använt lokalerna under århundradena.
I Riddarhusets storslagna entré- och trapphall, Stenhallen, strömmar det toner av Bach ur högtalarna. Mikael af Petersen, Linoljemålarna i Sigtuna, ger en marmorering sin sista touch med hjälp av en tygtrasa och i fönstersmygen målar Gabriel Opazo bågarna med linoljefärg i guldockra. Solen söker sig in genom de spröjsade fönstren och sällan har man väl skådat en mer harmonisk byggarbetsplats.
Över hela Stenhallen ligger ett skimmer av nymålade ytor, men går man närmare väggarna ser man att de är fyllda av små hälsningar från svunna tider. De är fullklottrade med initialer, årtal och budskap, men det är inga nutida ungdomar med sprayburkar eller tuschpennor som varit framme, utan det är hundratals budskap från människor som oftast är avlidna sedan flera hundra år, som lämnat spår i väggarna. Med hjälp av hårda föremål och stor noggrannhet har de ristat sina hälsningar till framtiden och under pågående renoveringsarbete gör man allt man kan för att bevara dem.
– Det kan till exempel ha varit kuskar och betjänter som stod här nere och väntade på adelsmännen som var på möten i huset, som skrev sina initialer, berättar Klas Löfberg, Linoljemålarna i Sigtuna.
Fokus på väggar och pelare
Tillsammans med Pontus Ragnö, Riddarhusets intendent, visar han runt i byggnaden och i dess ståtliga salar och trapphus.
Sedan drygt ett halvår har Linoljemålarna i Sigtuna jobbat med ytskiktsre- novering i huset och just nu är det störst fokus på väggar och pelare i Stenhallen.
– En av de saker som är unika med det här projektet är att varje fredag städas allting undan här i Stenhallen för att utrymmet ska kunna användas till mottagningar och evenemang under helgen, förklarar Pontus Ragnö.
Något som det finns både för- och nackdelar med enligt Klas och kollegorna.
– Varje måndag är det en ny och ren arbetsplats vilket är väldigt trevligt. Men det innebär också att målningsarbetet måste planeras noga. Det går till exempel inte att måla en yta i slutet av veckan som någon kan luta sig emot under helgens festligheter, för den hinner inte torka.
Sobert marmorerade väggar
Under århundradena har ytskikten i Riddarhuset haft olika färgsättningar och dekorer. Den senaste stora renoveringen skedde på 1960-talet. I den tidens anda skalade man bort alla tidigare ytskikt och knackade ner putsen från väggarna, vilket medför att man inför den nuvarande renoveringen fått göra stora ansträngningar för att försöka slå fast hur byggnaden ursprungligen var färgsatt.
– Med hjälp av att studera andra byggnader som husets arkitekter ritat, undersöka färglager och att titta på gamla bilder har vi kommit fram till att väggarna sannolikt varit gråtonade från början, säger Pontus och pekar på den sobert marmorerade väggen som följer en av de två svängda trapporna upp mot övervåningen.
Han fortsätter:
– Idag gör man inte de hårda renoveringarna som man till exempel gjorde på 1960-talet. Istället lyfter man fram den mest tongivande epoken, men med stor respekt för de övriga tidsperioderna.
Många provmålningar
Arbetet med att ta fram gestaltningprogrammet har skett i nära samarbete med Linoljemålarna i Sigtuna. Deras erfarna personal har fått dela med sig av sin kunskap för att man ska kunna ta fram lämpliga metoder och färger.
– Vi har gjort väldigt många provmålningar för att hitta rätt nyanser och testat många metoder för att kunna bevara klottret. Ett tag pratade vi till och med om att gjuta av alla och rista in dem på nytt igen, säger Klas.
Slutligen kom man fram till att bästa sättet att bevara och accentuera det inristade klottret är att föra på pigmenterad olja på ytorna.
I den ståndsmässiga Riddarhussalen, en trappa upp, görs också stora renoveringsarbeten. De 2 332 vapensköldarna har tagits ner från väggarna och ett impo- nerande ställningsbygge har fyllt salen. Fyra manshöga våningar med ställningar ryms innan och når ända upp till den 105 kvadratmeter stora plafondmålningen ”Dygdernas rådslag” av David Klöcker Ehrenstrahl som pryder hela taket. Där utförs ett mödosamt restaureringsarbete av Stockholm Målerikonservering som innebär att man löser upp och tar bort fernissan för att kunna bättra på de delar som vittrat sönder. På så här nära håll ser man hur konstnären använt sig av övertydligt måleri för att skapa rätt effekt när målningen ses från golvet.
Brandskyddet uppdateras
Utmed salens åtta meter höga väggar pågår putsarbeten. Trasiga kartuscher och stuckaturer renoveras varsamt och i nästa steg ska Linoljemålarna i Sigtuna ta sig an fönstermålning och även måla all puts.
I samband med upprustningen uppdateras även såväl brandskydd som el och belysning i byggnaden, vilket blir nutidens bidrag till Riddarhusets utveckling, även om det mesta är näst intill osynligt för ögat.
Renoveringsarbetet beräknas pågå året ut och kosta 60 miljoner kronor, allt bekostat av Riddarhusets egna medel och donationer. Ambitionen är att allt interi- ört arbete ska vara färdigt till adelsmötets öppnande i februari 2025, knappt ett år innan Riddarhuset som institution firar 400 år, genom Riddarhusordningens fastställande 1626.