Under början av sommaren gav Bruske Delér fönstren på Historiska museet ett rejält lyft. Ett 100-tal fönster och karmar fick då nytt liv och beräknas hålla i uppåt femtio år till med rätt underhåll.
Magnus Björklund, SFV, projektchef Martin Viklander, Bruske Delér och platsansvarige målaren Peter Renlund, Bruske Delér. Foto: Per Hansson
Att måla fönster på ett av Sveriges största museum där några av statens finaste kulturskatter finns, är ett jobb som kräver planering. När fastighetsägaren Statens fastighetsverk vid en inventering i våras konstaterade att fönstren var i sämre skick än vad man trott, var det Bruske Delér Fönsterrenovering som fick uppdraget att åtgärda dem.
– Vi har ramavtal med Statens fastighetsverk så våra rutiner och dokumentation var redan godkänd sedan tidigare. Det gjorde det lättare att komma igång med arbetet, berättar projektchef Martin Viklander.
Tajma med vakter
Under åtta veckor har fönstren på den norra huskroppens södra fasad monterats ner och förflyttats till företagets lokaler i Skärholmen. Där har de renoverats och målats enligt konstens alla regler.
– Det är dock inte bara att plocka ner fönstren. Eftersom det finns mycket värdefulla föremål i byggnaden som kräver ett säkerställt klimat, så kan vi inte bara köra på. Där det är möjligt har vi tagit ner den ena fönsterbågen och låtit den andra sitta kvar under tiden och sedan gjort tvärtom.
Han beskriver att i många av rummen har de också behövt att tajma in arbetet med säkerhetsvakterna, för att säkerställa säkerheten och många värdefulla föremål har behövt skyddstäckas under arbetet.
Pestkyrkogård på platsen
Magnus Björklund är teknisk förvaltare på Statens fastighetsverk och kan berätta om själva fastigheten.
– Den byggdes mellan 1935 och 1940 och var från början en militäranläggning. På platsen har tidigare funnits en pestkyrkogård, så när man byggde husen fann man skelett från den.
Han berättar om den vårdplan som ligger till grund för underhållsarbetet och som reglerar såväl fastighetens ursprungsutseende som de kulörkoder och material som ska användas. Med tanke på det långtgående förvaltaransvaret, är dokumentation och kvalitetssäkring viktiga faktorer när det kommer till byggnadernas underhåll.
Välbekanta vyn från Historiska museets entré. Foto: Per Hansson
Digitala system
Allt eftersom arbetet har fortskridit så har Bruske Delér haft en tät dialog med kunden kring skicket på de fönster som renoveras och vad som ska göras. Genom digitala system kan varje fönster kartläggas och det är lätt att följa arbetet både för beställare och utförare. Vissa delar har behövt större ingrepp än planerat och andra mindre än vad man trodde från början.
– Det fanns behov av att renovera fönstren, men jag har sett betydligt värre. Och när vi började med dem insåg vi att det såg sämre ut vid första anblicken än vad det var. De är byggda av kärnvirke och det använder vi även när vi behöver byta ut vissa delar. Vi återställer dem alltså till ursprungsskicket och nu ska de klara åtminstone 45 år till med rätt underhåll.
Uppe på byggnadsställningen kan man se de färdiga fönstrens perfekta skick på nära håll. De ställen där fasaden har bättrats är inte lika påtagliga då hantverkarnas skicklighet gjort dem snart sagt osynliga.
– Vi har haft två duktiga gäng som arbetat här på plats och i verkstaden jobbar andra skickliga hantverkare, säger Martin Viklander och nickar mot platsansvarige målaren Peter Renlund som följer med runt. Han har arbetat med målning och fönster i nära femtio år och är glad över att få utföra dessa jobb där kunden vill ha allting gjort enligt konstens alla regler.
Historiska museet är inte heller den enda ståndsmässiga byggnad som Bruske Delér Fönsterrenovering jobbar i. Referenslistan är lång och just nu pågår ytterligare ett stort projekt på Naturhistoriska riksmuseet vid Frescati, Stockholm.
Text: Lo Bäcklinder
Intervjun är hämtad från tidningen Målarmästaren nr 4 - 2021