Sedan 1500-talet har examen i målarutbildningen varit förknippad med att lärlingen avlägger gesällprov. Så är det även idag.
Gesällprovet består av ett teoriprov och ett yrkestekniskt prov. Teoriprovet gör lärlingen på egen hand i måleribranschens Lärlingsportal, och det yrkestekniska provet görs hemma hos en kund, normalt är det en tvårummare som lärlingen ska helrenovera själv. Lärlingen ska ha genomfört teoriprovet med godkänt resultat innan lärlingens arbetsgivare anmäler det yrkestekniska provet till MYN-kansliet.
Lärlingar har enligt kollektivavtalet rättighet och skyldighet att utföra gesällprov, vilket ska ske under utbildningsperioden 5 950-6 800 timmar. Arbetsgivare ska arbeta aktivt för att ta fram ett lämpligt objekt när lärling, efter samråd med arbetsgivare, har anmält att denne är beredd att utföra det yrkestekniska provet. När anmälan har skickats in till MYN-kansliet utses gesällprovsgranskare som kontaktar handledaren på företaget och stämmer av inför besöket.
Mer information om gesällprovet finns på www.malare.nu.
Mästarbrevet har en lång tradition och är en internationellt gångbar handling och ytterligare ett bra sätt för målare att bekräfta sin yrkeskompetens. För att man som målare ska kunna få sitt mästarbrev krävs, utöver ett godkänt gesällprov, minst sex års erfarenhet inom yrket. Man måste vara verksam i yrket och visa sitt yrkeskunnande med ett prov enligt branschens fastställda provbestämmelser.
Dagens mästarbrev får man efter en utbildning som genomförs av Leksands folkhögskola i samarbete med Sveriges hantverksråd. Utbildningen genomförs på distans och är upplagd på 10 veckor. Mycket av utbildningens fokus läggs i delen om mästartiteln, de krav som är knutna till denna och vart titeln är på väg. Utbildningen innehåller även delar om etik och moral, ekonomi, juridik, marknadsföring, företagsutveckling och ledarskap. Studierna sker genom videoföreläsningar, studielitteratur och externa internetkällor. Mer information om mästarbrevet finns på www.hantverksrad.se.
